tisdag 9 mars 2010

Jag är så klantig!

Måndag morgon

Jag och min polare käftar med varandra direkt när vi kommer till Hallins.
Första rasten kommer, och när jag kommer tillbaka till min arbetsplats så har han hängt upp min jacka på en lampa.

Jag har lite småbråttom så jag hugger tag i första bästa stol och ställer mig på den för att plocka ner jackan.. stolen har hjul.. och försvinner under mina fötter, landar med knät före på min stålbänk som var i lägsta läge.

trillar omkull efter det men ställer mig chockad snabbt upp, en känner mig yr direkt och känner att det blir varmt längs benet och ner i skon.. heelveetee

Jag viker upp hela byxan och ser att mitt ben (skelettet) blottas under en köttflik av modell större. Jag ropar högt på hjälp medans jag tar av mig byxorna och kastar upp benet högt på min bänk. blodet flödade ganska bra precis i början.

Vi har folk som extraknäcker som brandmän på Hallins så det tog inte lång tid innan benet var hårt omlindat och på väg mot sjukhuset. Efter lite lugnande, och bedövning runt hela knät så satte läkaren 7-8 stygn och skrev en remiss till röntgen i Motala.

Färdtjänst dit och ett konstaterande att en flisa från skelettet lossnat strax under knät.
Det var så lite att de inte gipsade.

Åkte hem till Mjölby efter det och när jag gick från bilen till lägenheten så hade bedövningen börjat släppa.. smärta

Kom in innanför dörren och med gråten i halsen så fick jag ur mig: "jag vill gå och lägga mig"

En vanlig måndag det vill säga

1 kommentar:

Fredrik sa...

Det hårda livet som fisk.